Med fullsatta och utsålda läktare blev det vinst med 26-24 (13-14) mot Önnereds HK och med det är semifinalplatsen bärgad och tuffa matcher väntar mot IK Sävehof (officiell)

Första matchen spelas den 16:e april i Partille Arena.

Stort TACK till alla supportrar på läktaren!!

H65 Höör fick bästa tänkbara start på slutspelet. Önnered besegrades på hemmaplan med 28-25.

Om H65 var laddat?

Inte så lite. Spelarna var så ivriga att matchen mot Önnered inleddes med alldeles för hög anspänning, märkliga tekniska fel och småvilset försvar.

Det ledde till att Önnered kunde skaffa sig en tremålsledning i omgångar, men efter en dubbelutvisning för bortalaget kom h65 både ikapp och förbi.

Helt jämnt i paus: 14-14.

Andra halvlek inleddes med att H65 tryckte gasen i botten och gjorde 4-0 direkt.

Tonen var satt - och det försprånget tappades sedan aldrig. Emma Jönsson svarade överlag för en stark insats och var tillsammans med Agnes Åseskog i mål bland de bästa hemmalägret.

- Det är mycket lättare att bota övertaggade spelare än ”undertaggade”. Vi kom in i sluspelet med stor förväntan och det kokade kanske över lite. Jag var orolig när vi låg under med tre bollar mot ett bra lag, men det kändes ändå som att vi skulle kunna ta det bara vi fick ordning på vårat eget.

Sagt och gjort.

– Vi gjorde mål de tre första målen direkt i första halvlek och borde ha dödat matchen i anslutning till det. Sedan är det små detaljer i slutet där vi sätter våra lägen och de bränner.

Hur ser du på fortsättningen?

– Önnered är ganska bra, det är ingen vanlig ligasexa som vi möter direkt. Men vi har mycket självförtroende!

Returmatchen spelas på fredag kväll i ÖHK-halen och match tre på hemmaplan tisdagen den 1 april klockan 19.

Under de senaste nio åren har jag lagt mer tid och kraft på H65 än något annat i mitt liv, inklusive min familj. Det går inte att skriva några avslutande rader från min tid i H65 utan att börja med familjen Hansson. Människor som inte varit en del av H65-familjen förstår inte vilken enorm betydelse familjen Hansson haft för Höör.

- Engagemang

- Tid

- Resurser

- Kärlek

- Omtanke

Listan kan bli lång då deras dedikation för klubben är oslagbar. Om man någon gång vill visa sin tacksamhet till familjen Hansson görs det bäst genom att ge något till H65.

Minnena från tiden i H65 är väldigt många där naturligtvis vinster och förluster fyller en del. Däremot är alla möten med människor det mest centrala jag kommer ta med mig. För att ge er en liten inblick kommer några exempel.

* Spelaren på utvecklingssamtalet som endast var intresserad av hur det skulle gå för laget helt utan egen agenda. Villkorslös lojalitet och större klubbhjärta har jag aldrig upplevt.

* Spelaren som på allvar hotade med att sluta om det blev ett löppass till under träningslägret, problemet var att det blev TRE löppass till. Hon slutade aldrig.

* Spelaren som var besviken över förtroende och speltid men ändå var 100% lojal mot laget och mig.

* Tacksamhet från spelarföräldrar över att deras dotter var en del av H65.

* Att få ta del av spelarens glädje inför planerad utlandsflytt samtidigt som saknaden av att inte få behålla henne smög sig på, som en bergochdalbana.

* Spelaren som var så arg på mig att det flög bollar mot mig.

* Spelaren som i två veckor vägrade prata eller ens titta på mig, detta efter lite individuell feedback.

* Besvikelsen vid kontraktsförhandling över erbjuden lön till spelare men där vi istället pekat på andra värden och verktyg som finns i föreningen.

* Lyckan över alla före detta H65-are som antingen sitter på läktaren, ger en kram eller bara hör av sig.

* Jan som när jag kom till klubben förmedlade att han ville spela SM-final, det blev fyra stycken hittills samt tre cupfinaler.

Vidare vill jag lyfta fram ledarteamet. Under mina år i Höör har jag varit ansiktet utåt för det ledarskap som präglat föreningen. Att ha huvudansvaret är något jag trivs med men den viktigaste kombon för att ledarskapet har fungerat är övriga ledare. Samtliga har med glädje antagit roller för att verka inåt i gruppen så att den ska må väl. Min huvudroll hade inte varit värt något utan övriga ledare och deras insatser. Jag har trivts otroligt bra med att jobba ihop med övriga ledarstaben och känner stor tacksamhet över det.

Därmed ett extra tack till Jean, Micke, Mats och Jonas som stått ut med mig och hållit reda på mig i nästan 10 år, ni är guld värda.

När det gäller framtiden, så blir det som ni gör den.

Till sist, jag är inte färdig i H65 än men vill ändå säga tack för allt!

// Ola

Bild: MN Photo

I segermatchen mot Sävehof var oturen framme.

Ofelia Shoai Hallberg vred till knät och nu har läkardomen kommit.

En magnetröntgen har konstaterat det de flesta befarade.

– Främre korsbanet är av, säger Ofelia.

Nu väntar vila fram tills en operation kan äga rum. Därefter väntar rehabträning och uppträning som brukar ta någonstans mellan nio månader och ett år.

Shoai Hallberg har kontrakt med H65 även under säsongen 25/26 och klubben ser fram emot att stötta henne på bästa tänkbara sätt tills hon kan återvända till planen. Tills dess kommer hon fortsätta att vara en viktig del av truppen i rollen som pådrivare och vän.

Foto: MN Photo