Inför H65 – LUGI

H65LUGI20151118

Ny match, nya förutsättningar…nja visst men kanske inte riktigt.

Vi var precis iväg och spelade en mycket annorlunda handbollsmatch i Frankrike. Några rader om den först! Det är lite som att vi måste få ut delar av den upplevelsen ur systemet innan vi kan gå vidare. Att spela matchen i lördags var en både känslomässig och handbollsmässig urladdning.

Vi stod tillsammans med Nantes Handbollsklubb upp mot terrorismen. Man varnade för nya dåd, polisen sa att det var en förhöjd risk, det var upp till Nantes handbollsklubb och borgmästaren i Nantes om vi skulle spela. Det var en mycket konstig känsla då vi inte hade något med beslutet att göra, visst vi kunde vägrat at spela men det var aldrig aktuellt. När det beslöts att vi skulle spela så kunde vi fokusera på just det, att spela. I och med att nästan alla andra idrottsevent i Frankrike ställdes in så var just vår match en stor symbolmatch för att idrotten skulle vinna över det onda. Vår match skulle symbolisera att vardagen skulle fortsätta trotts våldet.

Det kändes fint, värdig och viktigt! 5 500 (slutsålt) Fransmän skapade en häftig inramning. Efteråt åt vi middag med ett par hundra inbjudna gäster, många barn som tog autografer, naturligtvis spelare och domare. En varmare, mer hjärtlig stämning får man leta efter. Där och då enades vi alla kring något som var lite större än oss som individer. Där och då enades vi och lät idrotten vara en stark och viktig kraft.

Det var fint, det kändes bra, vi gick och la oss med ett leende på läpparna.

Bra så, Pray for Paris, now and forever!

Men, med det sagt så har vi en ny handbollsfest att se fram emot nu på onsdag. Det är derbydags mot LUGI. Ett LUGI som kryllar av unga, lovande landslagsspelare. Man har bara i år värvat fyra nya landslagsspelare i Hedda Wollmark, Olivia Löfqvist, Filippa Sarenbrant och Melissa Petrén. Tyvärr blev tydligen Filippa skadad i senaste matchen. Krya på dig!

LUGI har en tydlig strategi att värva unga, lovande spelare och utbilda dom över tid. Tillsammans med denna goda utveckling har man kanske landets finaste ungdomsverksamhet att ösa talanger ur. Inte kontigt att man fortsätter vara ett topplag år efter år. Samtidigt har dom något annat jag tycker är fint, kontinuitet. Man satsar långsiktigt på sin tränare, Dragan Brljevic (6 året) och sportchefen Emme Adébo (tror det är 15 året). Alla vet att kontinuitet är en framgångsfaktor, tyvärr orkar inte alla klubbar med att jobba långsiktigt.

Emme är dessutom mannen bakom flera fina värdegrundsprojekt i klubben vilket inger respekt.

I H65 är det lite jobbiga känslor. Lagkaptenen och supersociala Jonna Linnell tog en av de modigaste stümerfoulen jag har sett. Hon trillade och fick en spelare över sig. Jonna bröt armen på tre ställen med ett krossat ben och en öppen fraktur. Jonna blev opererad i Nantes och är fortfarande där nere. Hon förväntas komma hem onsdag kväll/torsdag morgon. Våra tankar går till Jonna och hoppas på snabb bättring. Jonna hälsar att hon under omständigheterna mår bra.

Annars är tuppen intakt. Vi har gjort många resor med detta laget och det skapar en fantastisk enande känsla. Vår grupp mår bra, mycket bra. Det är många skratt och stor känsla av att vi gör det gör vi tillsammans.
Jag tycker att vi har många spelare som är i god form och vi spelar ett snabbt och roligt spel. Vi går runt på många spelare och ingen får 60 minuter på banan.
Det lär bli en jämn och stenhård match mot LUGI!

Vi ska njuta och ha kul!
Vi hälsar LUGI, publiken och domarna varmt välkomna!

Avkast 19.45
Niklas